Skip to main content
Informationsbehov hos föräldrar till långtidsöverlevande barncancerpatienter
Psykosocial vårdAllaPublikation

Informationsbehov hos föräldrar till långtidsöverlevande barncancerpatienter

Föräldrarnas kunskap om cancer, behandling, eventuella sena effekter och nödvändig uppföljning är viktig för att de själva ska känna sig trygga och för att motivera barnet att delta i regelbunden uppföljning. Individuella långsiktiga uppföljningsplaner, inklusive en sammanfattning av behandlingen, bör lämnas till varje överlevare, helst i skriftlig form. De flesta föräldrar rapporterade dock att de fick informationen mestadels muntligt.

Publicerad:

Föräldrars kunskap om cancer, behandling, potentiella sena effekter och nödvändig uppföljning är viktig för att de ska känna sig trygga och för att motivera sina barn att delta i regelbunden uppföljning. Författarnas syfte var att beskriva föräldrarnas uppfattning om den information de fått under och efter behandlingen, föräldrarnas aktuella behov av information idag och framöver samt sambanden mellan informationsbehov och sociodemografiska och kliniska egenskaper.

Som en del av Swiss Childhood Cancer Survivor Study skickades ett uppföljande frågeformulär till föräldrar till överlevare som fått diagnosen < 16 år och efter 1990, och som var 11-17 år gamla vid undersökningstillfället. Vi bedömde föräldrarnas uppfattning om den information de fått och deras informationsbehov, oro för konsekvenserna av cancer och sociodemografisk information.

Information om kliniska data fanns tillgänglig från det schweiziska barncancerregistret. Av 309 berättigade föräldrar svarade 189. Föräldrarna upplevde att de hade fått muntlig information (om sjukdomen: muntlig 91%, skriftlig 40%; behandling: muntlig 88%, skriftlig 46%; uppföljning: muntlig 85%, skriftlig 27%; sena effekter: muntlig 75%, skriftlig 19%). Många föräldrar rapporterade aktuella informationsbehov, särskilt om sena effekter. Den källa som föredrogs var skriftlig allmän eller muntlig information, medan information på nätet var mindre populär. Föräldrarna uppgav att de främst fick muntlig information.

De behövde dock fortfarande ytterligare information, särskilt om eventuella sena effekter, helst i skriftlig form.

Fortsätt läsa · Psykosocial vård"Jag tar inte för givet att jag mår bra i dag": En studie med blandade metoder om välbefinnande, cancerns inverkan och stödbehov hos långtidsöverlevande barncancerpatienterNumera kan de flesta barn botas från cancer och bli överlevare. Detta innebär att fler överlevare upplever fysiska, sociala och känslomässiga svårigheter efter att ha blivit botade. Ändå är det få överlevare som får vård som går utöver de medicinska effekterna av cancern. Överlevarnas sociala och känslomässiga välbefinnande tas ofta inte upp av vårdpersonalen. Kunskap om överlevarnas ouppfyllda behov kan ge vårdpersonalen viktig information om hur de kan hjälpa överlevarna och även ta itu med deras sociala eller känslomässiga problem och/eller funderingar. I denna studie har författarna på djupet undersökt erfarenheterna hos överlevare som bor i Schweiz om deras välbefinnande, cancerns inverkan och ouppfyllda vårdbehov. Resultaten visar att majoriteten av överlevarna har många otillfredsställda behov och indikerar den nuvarande bristen på specifik psykosocial vård. Förhoppningsvis kommer dessa resultat att uppmuntra vårdpersonal att utveckla tjänster och tillhandahålla vård som är anpassad till överlevarnas ouppfyllda behov.

Diskussion & Frågor

Observera: Kommentarer är endast till för diskussion och förtydliganden. För medicinsk rådgivning, kontakta en vårdpersonal.

Lämna en kommentar

Minst 10 tecken, högst 2000 tecken

Inga kommentarer än

Bli först med att dela dina tankar!